Kokill- och sandgjutning av aluminium
Vanliga fel vid sandgjutning av aluminium
Innehållsförteckning (10)
- 01Otillräcklig sandkvalitet
- 02Felaktiga proportioner i blandningen
- 03Bristfällig formberedning
- 04Försummad smältning – väte och oxider
- 05Olämplig gjuttemperatur
- 06Felaktigt utformat gjutsystem och matning
- 07Felaktig kylning av gjutgods
- 08Vanligaste defekterna i sandgjutgods – orsaker och förebyggande
- 09Vanliga frågor
- 10Sandgjutgods i aluminium – begär offert
De flesta defekter i sandgjutgods i aluminium – porositet, blåsor, underfyllnad, inneslutningar, krympporer och sprickor – har flera återkommande orsaker: olämplig sand och formmassa, bristfälligt förberedd form, försummad smältning, fel gjuttemperatur, felaktigt utformat gjutsystem och okontrollerad svalning. Vi går igenom de vanligaste misstagen vid sandgjutning av aluminium och visar hur de kan undvikas.
Kort sammanfattat
- Fukt och gaser från formmassan är en vanlig orsak till blåsor – massan måste ha rätt fuktighet och genomsläpplighet, och kärnor måste ha god ventilation.
- Flytande aluminium absorberar lätt väte och bildar oxider, därför måste legeringen raffineras och gjutas utan turbulens.
- Gjuttemperaturen väljs utifrån legeringen och väggtjockleken – vanligtvis 680–760 °C; för låg temperatur ger underfyllnad, för hög främjar porositet.
- Krympporer i grova sektioner förhindras med hjälp av matningar och riktad stelning.
- Sprickor gynnas av skarpa hörn, styva kärnor och för tidig urslagning av gjutgodset.
Otillräcklig sandkvalitet
Formsanden avgör formens genomsläpplighet, hållfasthet och gjutgodsets yta. För fin sand ger en slät yta men släpper dåligt igenom gaser – risken för blåsor ökar. För grov sand släpper igenom gaser väl, men metallen tränger mellan kornen och ytan blir grov. Problem är också föroreningar och damm i den återvunna massan, som ökar gasmängden och sänker formens hållfasthet.
Förebyggande: kontrollera kornstorlek, bindemedelshalt, fuktighet och genomsläpplighet hos massan, komplettera med färsk sand och avdamma den återvunna massan. Formar för aluminium görs vanligtvis av finare sand än för gjutjärn, vilket ger en jämnare gjutgodsyta – typiskt Ra ca 4–10 µm.
Felaktiga proportioner i blandningen
I klassiska massor bundna med bentonit är förhållandet mellan sand, bindemedel och vatten avgörande. För mycket vatten ger mer ånga vid gjutningen – alltså blåsor och hål på gjutgodsets yta – och svagare form. För lite vatten gör att massan smulas sönder, återger modellen dåligt och korn som slits loss av metallströmmen ger sandinneslutningar.
I självhärdande massor motsvaras detta av förhållandet mellan harts och härdare samt tiden mellan blandning och formning. För lite bindemedel ger en svag form som rasar, för mycket ger fler gaser vid gjutningen och svårare urslagning. Därför doseras komponenterna efter vikt, helst automatiskt, och massans egenskaper kontrolleras regelbundet. I vår formeri bereds massan av ett blandningssystem med automatisk dosering, och formarna packas automatiskt.
Bristfällig formberedning
- Förskjutning av formhalvorna – dåligt ihopsatta kolvar ger förskjutning vid delningsplanet och mått utanför toleransen.
- Förskjutning eller uttryckning av kärnan – en kärna utan säkert stöd i kärnmärkena ändrar väggtjockleken eller trycks ut av metallen.
- För svag eller ojämn packning av massan – formen deformeras under metalltrycket och lösa korn hamnar i gjutgodset.
- Bristande ventilation – gaser från form och kärnor har ingen utväg och bildar blåsor.
- Förorenat hålrum – löst sand och formrester som blir kvar efter ihopsättningen ger inneslutningar och ytdefekter.
| Fel | Effekt på gjutgodset |
|---|---|
| Förskjutning av formhalvorna | förskjutning vid delningsplanet, mått utanför toleransen |
| Kärnförskjutning | ojämna väggar, genombrott |
| För svag packning av formmassan | deformationer, sandinneslutningar |
| Bristande ventilation | gasblåsor |
| Löst sand i hålrummet | sandinneslutningar, ytdefekter |
Felaktig smältning – väte och oxider
Flytande aluminium tar upp väte – främst från fukt i luften, laddningsmaterialet, verktygen och ugnsfodret. Under stelningen minskar vätets löslighet kraftigt och gasen frigörs i form av små porer. Ett andra problem är oxiderna: om metallen rörs om eller hälls från höjd dras oxidhinnor ner i smältan, och dessa blir i gjutgodset till inneslutningar och startpunkter för porer.
Så här förebygger du: torka och förvärm laddningsmaterial och verktyg, överhetta inte metallen, raffinera legeringen (t.ex. genom spolning med inert gas eller raffineringsmedel), avlägsna slagg före gjutningen och begränsa hällningen av metallen. För siluminer (Al-Si-legeringar) används även modifiering, som förbättrar strukturen och de mekaniska egenskaperna. I vårt gjuteri i Poznań genomför vi raffinering och modifiering av legeringen.

Olämplig gjuttemperatur
Gjutningstemperaturen väljs utifrån legering, väggtjocklek och gjutgodsets storlek – för vanliga aluminiumgjutlegeringar ligger den oftast mellan 680–760 °C. För låg temperatur ger underfyllnad och kalla skarvar, särskilt i tunna väggar och långt från ingjutningen. För hög temperatur ökar vätupptaget och metallens oxidation och främjar krympporer och grövre struktur i gjutgodset.
Så här förebygger du: mät metallens temperatur i ugnen och i skopan strax före gjutningen, korta transporttiden för metallen till formen och häll jämnt och utan avbrott – ett avbrott i strålen är en direkt väg till kall skarv.
Felaktigt utformat ingjutnings- och matningssystem
Aluminium är känsligt för turbulent formfyllnad. För hög hastighet i ingjutningarna orsakar stänk, virvlar och inveckling av oxidhinnor, och en stråle som faller från höjd suger med sig luft. Ingjutningssystemet bör leda in metallen lugnt, helst nedifrån hålrummet, och filter fångar upp oxiderna innan de når gjutgodset.
Den andra uppgiften för tekniken är matningen. Metallen krymper under stelningen, så grova sektioner som stelnar sist behöver matarhuvar eller kylkroppar, och stelningen bör fortskrida från gjutgodsets tunna delar mot matarhuvudet. Utan detta bildas hålrum och krympporositet vid de heta punkterna. Ingjutnings- och matningssystem projekteras allt oftare med hjälp av datorsimulering.
Felaktig kylning av gjutgods
Gjutgodset svalnar ojämnt i formen: tunna väggar snabbare, grova sektioner långsammare. När krympningen hindras av en styv kärna eller formen uppstår hetsprickor på ännu heta ställen, och efter avsvalningen spänningar och deformationer. För tidig urtagning av gjutgodset ur formen ökar risken för skevhet och sprickor.
Så här förebygger du: konstruera jämntjocka väggar och avrundade hörn, använd kärnor av massa som tappar hållfasthet efter gjutningen och inte hindrar krympningen, slå ut gjutgodset efter lämplig avsvalningstid. Stelningshastigheten påverkar också strukturen – tunnare sektioner har finare struktur och bättre egenskaper. Om gjutgodset kräver värmebehandling väljs parametrarna efter legeringen – vi beskriver dem på sidan värmebehandling av gjutgods.
Vanligaste defekterna i sandgjutgods – orsaker och förebyggande
| Defekt | Vanligaste orsakerna | Så här förebygger du |
|---|---|---|
| Gasblåsor och gasporer vid ytan | fuktig formmassa, dålig ventilation av formen och kärnorna, för mycket bindemedel | kontroll av fukt och bindemedel, ventilation |
| Gasporositet (väte) | väte i legeringen, fuktigt laddningsmaterial och verktyg, överhettning av metallen | torrt laddningsmaterial, raffinering, rätt temperatur |
| Hålrum och krympporositet | brist på matning av grova sektioner, förtjockningar i konstruktionen | matarhuvar, kylkroppar, jämntjocka väggar |
| Underfyllnad och kalla skarvar | för låg metalltemperatur, avbrott i gjutningen, tunna väggar långt från ingjutningen | gjutningstemperatur, ingjutningssystem, kontinuerlig gjutning |
| Oxid- och sandinneslutningar | turbulent gjutning, löst sand, att formen rasar | lugnt ingjutningssystem, filter, rätt packning |
| Varmsprickor | hindrad krympning, vassa hörn, styva kärnor | avrundningar, eftergivliga kärnor, jämntjocka väggar |
| Mått utanför tolerans | formförskjutning, kärnförskjutning, svag packning | noggrann formhopsättning, kärnstöd, kontroll av massan |
Mer om porositet skriver vi i artikeln porositet i sandgjutgods – så undviker du den, och om konstruktion som begränsar defekter – i guiden för konstruktion av gjutgods i aluminium.
Vanliga frågor
Varför är sandkvaliteten så viktig vid sandgjutning av aluminium?
Eftersom sanden avgör formens genomsläpplighet, hållfasthet och gjutgodsets yta. Sand som är för fin, för grov eller förorenad leder till blåsor, inneslutningar och en grov yta.
Vilka är följderna av felaktiga proportioner mellan sand, bindemedel och vatten?
För mycket vatten eller bindemedel ökar mängden gaser och riskerar blåsor, medan för lite försvagar formen – massan smulas sönder och kornen hamnar i gjutgodset som inneslutningar. Gjutgodset kan dessutom få deformationer och mått utanför tolerans.
Vilken gjuttemperatur är lämplig för aluminium?
Det beror på legering, väggtjocklek och storlek på gjutgodset – för typiska gjutlegeringar av aluminium vanligtvis 680–760 °C. Temperaturen mäts precis före gjutningen, eftersom metallen i skopan snabbt svalnar.
Var kommer porerna i sandgjutgods av aluminium ifrån?
Oftast från väte som lösts upp i flytande metall (gasporositet) eller från otillräcklig matning av tjocka sektioner (krympporositet). Den första förebyggs med torr laddning och raffinering av legeringen, den andra med övermatningar och konstruktion med jämna väggtjocklekar.
Vad händer när gjutgods kyls felaktigt?
Varmsprickor, restspänningar och deformationer kan uppstå. Risken ökar vid skarpa hörn, stora skillnader i väggtjocklek, styva kärnor och för tidig urtagning av gjutgodset ur formen.
Sandgjutgods i aluminium – begär offert
Vi gjuter uteslutande aluminiumlegeringar – i sandformar detaljer från 1 till 100 kg, i kolvlådor med mått upp till 1000 mm, av självhärdande och värmehärdande massor. Skicka ritning eller 3D-modell så tar vi fram en offert. Mer om tekniken läser du på sidan aluminiumgjutning i sandformar. Begär offert.
Författare: teamet på vårt gjuteri i Poznań
Gjuteri i Poznań är varumärket för Adjatech Metalworking Sp. z o.o., ett familjeägt gjuteri för icke-järnmetaller i Poznań. Familjen Brukwicki har arbetat med gjutmodeller sedan 1950. Vi gjuter aluminiumlegeringar i kokiller, i sandformar och genom pressgjutning; vi bearbetar gjutgods i CNC-maskiner och pulverlackerar dem. Vi arbetar enligt ledningssystemen ISO 9001 och ISO 14001 (certifikat från TÜV Rheinland Polska).




